Visst är hjärnan besynnerlig. Läs en lista med tio punkter och du kommer att ha glömt alla utom två eller tre inom ett dygn. Läs en berättelse där de tio punkterna ingår som viktiga element och du kommer att komma ihåg allihop en lång tid framöver. Det är helt enkelt så att för att lära oss saker måste vi kunna sätta in dem i ett sammanhang. Som lärare gäller det att förse eleverna med det sammanhanget. I e-learningsammanhang brukar vi prata om verklighetsbaserade scenarion. Cathy Moore har gjort en intressant presentation om varför man ska använda scenarion, och hon har dessutom utformat den så att den exemplifierar sig själv. Smart! Du hittar den här.

Johan Salomonsson

Bör du ha en speakerröst i utbildningen? Bör du ha ljudeffekter och musik?

När du tar fram en e-learning så ska valet i första hand falla på att du har en speakerröst tillsammans med visuellt material, istället för textrutor. Forskning visar att detta ger starkt ökad inlärningseffekt, över 100 % ökning i flera seriösa studier. (Se t.ex. kap 9, 10 och 13 i denna bok.) Det är dessutom så att om du har både speaker och text samtidigt så får du i de flesta fall en tydlig negativ inlärninseffekt. (Det står lite om det här, men ovan bok är absolut bäst)

Storleken på inlärningseffekt är beroende på flera faktorer, bland annat komplexiteten i bilderna och om huruvida elevens modersmål är samma som speakerns. Det är ofta en lite högre kostnad att ha en speaker istället för text, men det är mycket väl spenderade pengar.  Spara hellre in på något annat istället.

Däremot är effektljud och bakgrundsmusik generellt sett dåligt för lärandet så undvik detta (se bok). Det finns undantag till denna regel också, särskilt om man har affektiva läromål. Det kan också till viss del bero på om målgruppen är introverta eller extroverta. Det finns även mindre studier som pekar på en positiv effekt av bakgrundmusik i virtuella immersiva lärmiljöer som Second Life, men detta kräver mer forskning!

Slutligen, här finns lite fler tips på vad du ska tänka på när det gäller ljud i e-learningkurser.

Tomas Malmsten

Vuxna är inte stora barn. Vuxnas hjärnor är inte stora barnhjärnor. Självklart eller? Varför envisas då en del med att producera e-learning som i flera avseenden inte är anpassade för vuxna, utan snarare har ett upplägg och struktur som följer gymnasieskolans pedagogik? Vuxna lär sig INTE på samma sätt som barn och ungdomar lär sig. Nedan har Tomas Malmsten (på förekommen anledning :-) sammanställt några av de viktigaste punkterna som karaktäriserar vuxnas lärande:

Målorienterat och praktiskt
Många vuxna har ett specifikt mål de försöker uppnå med hjälp av utbildningen. De motiveras av utbildningar som visar att de kommer uppnå det personliga målet på ett tydligt och praktiskt sätt.

Känslomässiga barriärer

Vuxnas lärande är ofta en del i en förändringsprocess som en elev kan känna oro, rädsla eller andra negativa känslor kring. Det är därför viktigt att en e-learning bemöter, eller åtminstone inte förstärker, dessa känslor.

Resultatorienterade

Vuxna ställer ofta krav på vad de ska få ut av den lärande aktiviteten och hoppar ofta av frivilliga kurser om inte förväntningarna uppfylls snabbt.

Behov av diskussion

Vuxna som lär sig vill gärna ha möjligheten att få diskutera med andra vuxna, i synnerhet vid mer komplexa kunskapsmål.

Helhetssyn och konstruktivism

Vuxna vill se helheten först och förstå på vilket sätt det de ska lära sig passar in ett större perspektiv. De konstruerar sin nya kunskap utifrån sina tidigare kunskaper och erfarenheter.

Tomas Malmsten

I en avhandling från Lunds universitet säger forskaren Stafan Hrastinski att den viktigaste
kompetensutvecklingen inte sker mellan lärare och elever utan mellan medarbetare.
Det bästa sättet att öka informations- och kompetensdelningen är att kombinera
traditionell utbildning med e-learning och olika former av socialt lärande.
Läs artikel i ComputerSweden om Stafan Hrastinskis forskning: http://www.idg.se/2.1085/1.174272

Josef Davidsson

Precis som Tomas Malmsten poängterar i artikeln Så här synar du din leverantör… här på e-learninginfo.se är ett häftigt designat gränssnitt ingen automatisk garanti för en bra utbildning. Däremot kan en väldesignad utbildning stödja kursens pedagogik och hjälpa innehållet att fastna hos deltagaren. Ett annat slags paketering som är viktig för e-learning är dramaturgi. Inte helt olikt en film bör kursen ha en stark inledning, ett anslag, som väcker intresset hos användaren och leder denne vidare. Låter det intressant? Läs mer om spelfilmens grundläggande dramaturgi och struktur på http://www.voodoofilm.org/artikel/filmens-struktur.aspx

Självklart går inte alla aspekter av denna dramaturgi att applicera på utbildningar, bland annat finns det ju ett mer uttalat pedagogiskt syfte med en kurs. Men visst vore det intressant att ställas inför en Point of No Return nästa gång du genomför en interaktiv applikationsutbildning?

Josef Davidsson

E-learning är en oberoende tematidning i Svenska Dagbladet från Mediaplanet. Tidningen syftar till att sprida information om e-learning och hur det kan effektivisera undervisning och lärande. Medverkar gör bland annat Infotivs David Phillips. Läs bilagan här: http://doc.mediaplanet.com/projects/papers/Elearning.pdf (3,5 MB).

Josef Davidsson

Att utforma innehåll och struktur är långt i från en självklarhet och oftast läggs allt för mycket subjektiva värderingar in i designen. För att ta ett kliv tillbaka och betrakta något objektivt finns en rad användbara metoder. En av mina favoritsajter för just detta är den här sajten: http://www.iaonesheeters.com/iaonesheeters.asp. Håll till godo.

David Phillips

Trafikljus har som bekant fortfarande tre tydligt åtskilda lampor. Lite klumpig design, eller hur? Med hjälp av dagens teknik vore det inga problem att bygga ett trafikljus med en enda smidig lysdiod-lampa som skiftar färg mellan rött, orange och grönt. Men det lär aldrig hända. Orsaken är att de färgblinda (6% av männen och 0.4% av kvinnorna) då skulle vara tvungna att sluta köra bil. Det, eller lägga in en special-rutt i GPS:en, fri från trafikljus. Poängen är att designelementet färg aldrig får användas som ensam bärare av viktig information.

I ett vidare perspektiv så betyder färger dessutom olika saker i olika kulturer. Exempelvis används rött ofta i väst för att antyda fara, men den betydelsen stämmer inte alltid i andra delar av världen. Redan i Kanada är faktiskt "EXIT"-skyltar, som visar nödutrymningsvägen, röda!
De fall där man utan huvudbry kan tillämpa färg som informationsbärare gäller oftast fenomen som har direkta fysikaliska motsvarigheter, t ex temperaturskalan - från blått (kallt) till rött (varmt). En annan faktor, som är självklar men som ändå ofta glöms bort, är att färgkodad information inte gör sig speciellt bra på pappersutskrifter (eftersom de oftast är svartvita).

Färgsättning ska alltså på sin höjd användas som ett komplement i designen av användargränssnitt. Vill man vara på den bombsäkra sidan kan man komplettera med en funktion som låter användaren själv skräddarsy färgerna i gränssnittet.

David Bergman

10 år framåt
Föreställ dig att du sitter på samma arbetsplats om 10 år. E-learning kommer att vara en självklar form av kompetensutveckling. Stundtals kommer det att hånskrattas åt konservativa som hävdar att klassrumsutbildning alltid är den effektivaste formen, fastän dom gång på gång överbevisas av resultatet, engagemanget och motivationen hos deltagarna.

10 år tillbaka
Tänk dig nu tillbaka 10 år, var jobbade du då? Hur gick diskussionerna kring e-learning på den tiden?
Med största säkerhet så var lärjungarna få och utrustade med flaskbottnade glasögon och  IT-termer som mantran. Tekniker var dom allihopa, de som tyckte att e-learning var frälsningen inom kompetensutveckling.

Halvvägs in i framtiden
I dag befinner vi oss lite mer än halvvägs in i framtiden. E-learning har genomgått sina svåra år, sina svettiga perioder och stundtals även hatade perioder. E-learning har gått från att vara en designad sekvens av glada gubbar med tvivelaktigt innehåll till att bestå av kognitivt och perceptuellt optimerat innehåll. Låter det konstigt? På ren svenska innebär det att när du går en e-learningutbildning så upplever du ett minimum av irritation och ett maximum av kompetensmässig tillfredställelse. Men ett varningens finger: De tappra lärljungarna med sitt envisa tekniska fokus finns än i dag, men i dold förklädnad. Jobbar du som inköpare, som utvecklare och/eller kravställare kan du läsa mer om vad du ska tänka på i vår artikelserie kring vad som är bra e-learning.

David Phillips