Att definiera vad som är hinder för en deltagare är inte det lättaste då forskningen kring effektiva gränssnitt för e-learning dessvärre är rätt knapphändig. Istället får vi vända oss till forskning kring klassisk MMI och webbplatser och se vad vi kan lära från den. Detta i kombination med gammal hederlig neurologiforskning kring lärande och minnet tar oss en bra bit framåt och vägleder oss mot vilka hinder som måste, och kan, rivas. Här kommer några tips som kan vara värda att tänka på som producent och inköpare:
Antal objekt
Varför, och när, tröttnar vi på en layout eller design? Låt oss prova… leta upp ett tiotal pennor, be en kollega släppa dessa framför dig och räkna antalet så fort du kan, be kollegan successivt släppa färre pennor tills att du upplever skillnaden på att räkna pennor och se pennor. Din gräns går sannolikt vid ca 5–7 pennor. Om antalet är högre måste du räkna antalet pennor.
Vad har då det här att göra med e-learning? Jo, om du presenterar en sida med för många objekt (fler än 7 stycken) så ökar risken för att den kommer att upplevas som tung och komplex. Det här känner du säkert bäst igen från eviga PowerPoint-presentationer, där överfyllda punktlistor både söver och tråkar ut oss.
Storlek
Oavsett om vi vill det eller inte så kommer våra ögon att dras till objekt som tar stor plats. Det innebär att layouten aldrig får uppfattas som ett objekt eftersom den då bidrar till hinderlistan. Informationen som ska kommuniceras måste sedan prioriteras i storleksordning, där störst = viktigast. |
Kontrast
Utöver storlekens betydelse finner vi även betydelsen av kontrastrika objekt. Objekt med hög kontrast kommer oundvikligen att locka till sig mottagarens blick. Har man då producerat en layout där navigationen eller delar av navigationen har en större kontrast i förhållande till innehållet så har man misslyckats. Samma regel som gäller för storlek gäller även här: kontrastrikast = viktigast.
Ett enkelt knep för att kontrollera om du lyckats är att utföra ”kistestet”. Detta gör du genom att backa lite från skärmen och sedan titta på layouten och kisa med ögonen. Om de viktigaste objekten nu syns bäst så har du lyckats med din layout.
3 navigeringssätt
När deltagarna beger sig in i utbildningen för första gången försöker de förstå hur de ska ta sig fram i utbildningen. Först och främst försöker de tillämpa igenkänning; om de känner igen ikoner, navigering, ordning och struktur så blir de tillfreds och känner en lättnad och lust att studera vidare.
Om du har misslyckats med layouten så försöker deltagarna ta sig fram genom ihågkomning. Det innebär att de måste lära sig och komma ihåg hur utbildningen fungerar. Är layouten riktigt dålig så måste deltagarna använda det tredje sättet att ta sig fram, nämligen att med hjälp av logik lista ut hur navigeringen och innehållet fungerar. Då är risken överhängande att deltagaren hoppar av utbildningen förr eller senare.
Text: David Phillips
Illustration: Anders Sönnergren |
