Kommer utbildningen verkligen skapa resultaten som du är ute efter? Finns det under den vackra ytan en evidensbaserad pedagogik som i vetenskapliga studier har visat sig ge bra resultat i form av kompetensutveckling? Så här kontrollerar du att din tilltänkta leverantör av e-learning har åtminstone grundläggande pedagogiska kunskaper.
Det finns en uppsjö av pedagogiska teorier inom e-learning och området kan för den utomstående te sig ganska komplext. De dåliga nyheterna är att området faktiskt är väldigt komplext. Exakt hur informationen du ser på datorskärmen omvandlas till nya kopplingar i din hjärnas neuronnät är det ingen som vet. Detta har tyvärr öppnat för oseriösa aktörer som tar fram utbildningar som är visuellt snygga, men har dålig eller ingen pedagogisk effekt på längre sikt.
De goda nyheterna är att vi idag faktiskt har ganska bra teorier och modeller om hur utbildningsmaterial ska utformas. Modeller som visat sig fungera och ge mätbara resultat. Att följa dem är en förutsättning för att överhuvudtaget skapa långsiktigt lärande. Det förutsätter givetvis att din leverantör känner till dem, annars riskerar din e-learning att bara bli en vacker yta.
Men hur skiljer du leverantörerna som bara gör vackra ytor, till de som faktiskt skapar resultat inuti huvudet? Det bästa är att sex månader efter utbildningen mäta effekten och den faktiska affärsnyttan. Men om du inte har tagit fram någon utbildning ännu? Då är det dags att syna din tilltänkta leverantör.
Här till höger hittar du fyra grundläggande pedagogiska teorier som alla som har någon slags pedagogisk tanke under den vackra ytan måste känna till. Jag tycker att du ska testa om din leverantör kan förklara dem för dig: |
1. Blooms taxonomi för inlärningsmål
När du tar fram en utbildning måste ni definiera inlärningsmålen. Hur ska ni annars kunna formge ett pedagogisk korrekt koncept och sedan mäta att eleven faktiskt lärde sig något?
Benjamin Bloom har klassificerat inlärningsmål i tre domäner: Känslor, psykomotorik och kunskap. Det finns sedan sex typer av inlärningsmål för kunskap, i stigande komplex ordning: Faktakunskap (namnge, identifiera), förståelse (förklara, definiera), tillämpning (använd), analys (klassificera, se mönster), syntes (kombinera, skapa) och värdering (kritisera, bedöma). Äkta pedagogisk e-learning har från början konkret definerade inlärningsmål.
2. Behaviorism, kognitivism och konstruktivism
Detta är de tre dominerande synsätten på e-learningpedagogik. Behaviorismens grundtanke kan sägas vara att genom direkta instruktioner få eleven att lära sig nya beteenden genom maskinell repetition och positiv förstärkning.
Kognitivism handlar om att stötta eleven att effektivt föra organiserad information från arbetsminne till långtidsminne för att infogas i befintliga mentala modeller.
Konstruktivism är att eleven själv får anknyta ny kunskap till befintliga kunskaper och på så sätt konstruera egna mentala scheman genom en process av realistisk, meningsfull problemlösning i interaktion med andra. Äkta pedagogisk e-learning byggs upp utifrån en blandning av dessa tre synsätt, anpassade efter inlärningsmålen.
3. Gagnés 9 events of instruction
Teorin beskriver nio pedagogiska steg en utbildning bör innehålla. Detaljer om de nio stegen hittar du här: http://www.e-learningguru.com/articles/art3_3.htm (eller på 20 000 andra ställen om du söker på Google). Äkta pedagogisk e-learning bygger in dessa nio steg, anpassat efter valt synsätt och inlärningsmål.
4. Swellers teori om kognitiv belastning
I motsatt till vad många tror behöver en utbildning inte alls vara särskilt faktaspäckad för att överbelasta din inlärningstakt. Det lömska är att du inte ens märker när mängden information överstiger din faktiska mentala bandbredd, utan det är först när ditt arbetsminne blir kraftigt överbelastat som du börjar tänka ”oj, va krångligt det här var”. Hur kan du då veta om informationstakten i din utbildning inte överstiger elevens mentala bandbredd? Äkta pedagogisk e-learning använder Swellers teori om kognitiv belastning för att säkra kunskapsöverföring i en optimal takt till långtidsminnet.
Text: Tomas Malmsten
Illustration: Josef Davidsson |
