Vad är bra och dålig e-learning?

Vad är bra och dålig e-learning?

Att köpa bra e-learning är svårt, riktigt svårt. Det finns inget regelverk, inget kontrollsystem och inga alarmerande löpsedlar på närbutiken som varnar dig för dålig e-learning.

Annars hängs det mesta förr eller senare ut medialt: köttfärs, bilar, telefoni, bredband, affärssystem, ja till och med en okänd doldis från Idol, men e-learning är märkligt nog helt undantaget från tester och kritik. Hur kan det komma sig? 

För det första har hittills ingen någonsin definierat exakt vad bra e-learning är; ingen har någonsin utvecklat ett kvalitetssäkringssystem som e-learningproducenter heligt förhåller sig till. Detta bjuder in fria och ibland galna viljor att ha åsikter om vad som är bra pedagogik och metodik. För det andra genomförs sällan objektiva uppföljningstester för att se om e-learningdeltagaren faktiskt kommer ihåg det den ska ha lärt sig. Visst, absolut,  tester direkt efter kursen är inte helt ovanligt, men ett omedelbart test gör inget annat än att verifiera att vi läst informationen och korttidslagrat den, vilket egentligen är rätt ointressant om inte informationen förvaltas på rätt sätt.

Vad ska du tänka på?
1. Betrakta all information som säljaren presenterar med ett granskande öga och ifrågasätt källan och trovärdigheten i presenterade pedagogiska modeller och metoder. Faktum är ju att det är pedagogiken/metodiken som är helt avgörande. Hur snygg kursen är spelar en minimal roll när det gäller att skapa långsiktig kompetens.

2. Skilj på kunskap och kompetens. Kunskapen mäter du genom att omedelbart efter utbildningen genomföra ett flersvarsbaserat kunskapstest. Kompetensen mäter du genom att 3–6 månader efter genomförd utbildning ställa scenarioorienterade frågor som inte testar sakkunskapen, utan tillämpningen av sakkunskapen.

Text: David Phillips
Illustration: Anders Sönnergren